"...och tror ni att jag pratar strunt för att bli populär,
så är det nog till hälften sant -
det kanske är min brist
att lögnen kan bli intressant, när sanningen är för trist."
Lea kommer från Bolos. Den detaljen är den samma oavsett vilken historia hon drar i övrigt, och det är sällan att hon berättar samma version två gånger ens för samma person.
Resten av hennes sjöfararhistorier är lika fantastiska som leendet, som får hela hennes omgivning att lysa upp, och ungefär lika falska som ögonens glitter.
Exakt var hon plockat upp sin hantverksskicklighet är mindre klart, men med nål och tråd i hennes hand kan vad som helst skapas av det enklaste tyg, lika lätt som hon broderar historier.
Lea hamnade i jordskredet lite av en slump, men tycker om tanken att hjälpa de mest utsatta. De som är som hon var en gång, för länge sedan, när hon var någon annan.
Det är åtminstone vad hon säger när hon höjer sin ölsejdel och fyrar av ett blixtrande leende.
Tiden får utvisa hur mycket sanning det ligger i det.