Eroica och Danara hade tillsammans med Cleastrate flytt längre in i slottet i Vesperiardina. Danara försökte övertala Eroica att lämna Commersium Lamia och följa med henne istället, men den fd inkvisitorn ville istället ställa ”helgonet” till svars för sina gärningar. Hon pratade om att Daak aldrig hjälpt henne, och att den person som Danara var förälskad i inte fanns på riktigt. Eroica var någon annan nu, och frågan var om ens Danaras minnen av den gamla Eroica stämde. Cleastrate verkade rastlös, och planerade någon ritual nu när Vesperiardina väntade ett besök från Grand Lamia.
Men väggen till rummet skakade och brast. Genom en ataxatropisk förflyttningsbesvärjelse kom Eroicas fd hand Noka in tillsammans med alvmagikern Senira. Deras mål var också att kidnappa Eroica från Commersium Lamia. Noka försökte avbryta Danaras och Eroicas samtal, och tvinga henne att följa med, men hon avvisande honom. Hela hennes liv hade andra sagt åt henne vad hon skulle göra och vart hon skulle gå. Danara blev så frustrerad att hon impulsivt försökte få Eroica att Vika Hädan, men eftersom Daak nyligen avvisat henne skedde inget mirakel. Eroica gav henne då en dolk: “om du menar allvar, använd denna”. Men modet hade lämnat Danara - att knivhugga Eroica var för brutalt.
Cleastrate tappade tålamodet. “Kom nu Eroica, så ska vi offra dig!”. Danara vände då sin aggression mot Cleastrate och högg ihjäl henne med den försilvrade dolken. Danara förklarade sin kärlek för den chockade Eroica. Serina lyckades använda en besvärjelse för att tillfälligt bryta bandet mellan Nattens drottning och Eroica, vilket fick den senare att tappa kraft och bli medgörlig och passiv. Noka slet i den stackars lamian, och Danara tog chansen att ge henne en kyss! Vilket förstås förvånade Noka. Fler lamior var på väg, och gruppen flydde ut genom balkongen…
Paloma var utom sig av förlusten av Andrei, och ett dödsförakt tog boning i hennes sinne: hon ville kämpa, även om det riskerade hennes liv. Mairsile berättade att hon hade lovat Andrei att skydda Paloma. Hon funderade också på om det var dags att döda Danara, som verkade ha förrått resten av inkvisitionen och gått över till vampyrerna.
Danara och Eroica ramlade ner rakt framför resterna av den damariska inkvisitionen. Därefter klättrade Noka och Senira ned.
Förvirring uppstod, alla pratade i munnen på varandra. Mairsile, som hade varit väldigt upprörd på Danara, lugnades av att höra att helgonet hade dödat Cleastrate. Noka lyfte upp Eroica för att kidnappa henne och föra bort henne på en vagn, men Paloma hejdade den gamla smugglaren med hot om att använda sin pilbåge.
Tillsammans flydde de. Först till byn ??? där Mairsile försökte informera byborna om Cleastrates död, och branden i Vesperiardina. Noka och Paloma stal hästar åt gruppen, och tillsammans flydde alla mot Gråborg, där Paloma hoppades på att det skulle finnas allierade till Cheblek.
På vägen:
Noka och Danara hade en konversation om vad den damariska inkvisitionen var för något. Danara förklarade hur hon stannat kvar i Damarien för att hitta Eroica, och var förälskad i henne. Att hon skapat den för att utrota lamior och leta efter Eroica. Paloma berättade att Danara ses som ett helgon. "Sankta Danara, som vi säger i vardagligt tal". Noka blev minst sagt förvånad, och tänkte att här är en sekt med personkult... Han berättade en del om Eroicas föräldrar, om hur hemsk Eroicas far hade varit och hävdade att Eroicas mor Arienne blivit manipulerad till att bli en lamia. Danara förstod mellan raderna om att samma ömma känslor som hon hade för Eroica, hade Noka en gång i tiden hyst för Arienne.
Noka, Senira, Eroica pratade vad odödlighet egentligen innebar. Eroica var trött på livet, och förstod inte hur alver orkade med att leva så länge. Serina förklarade hur alver sent i livet kunde drabbas av tidsdepression. Hon förklarade också att hon hade fått veta att det fanns en besvärjelse som kunde bota Eroica från sin vampyrism. Noka muttrade mest om hur hemsk magi är, och hur lamiorna fördärvat Eroica… Men han ville ge Eroica en chans att börja om, och leva sitt eget liv, och ”rensa bort det där gegget i dig”. Nuri lade sig i och läxade upp alla tre med sina bestämda ord, hon kände ju Eroica länge sen, och såg tecknen nu. Hon påminde Eroica att oavsett vad som hänt, är de alla Daaks barn.
I Gråborg tog gruppen in på värdshuset Huggskadade Hönan, och fick höra en berättelse från en äldre kvinna som hade allas uppmärksamhet. Hon berättade om att bara några dagar sedan hade Targus blivit bränt till grunden av drakar. Ryktena sa att Borst van Dunkark hade synts rida på en drake. Senira berättade lite om de mytomspunna Drakväktarna. Mairsile tyckte inte det var så konstigt att tillbe drakar, det finns ju folk i Consaber som fortfarande gör sånt.
Senira hade med sig en magisk statyett, som kunde skapa en tillfällig kommunikationskanal mellan en brasa den brändes i, och en eld hos Liljans Råd. Den använde gruppen när de väl hyrt ett stort rum med en eldstad i. En representant från Rådet berättade att Helm var en distraktion: Xinu var redan återupplivad, och nu gällde det att förhindra väckandet av fler mörkerherrar. Både Danara och Eroica, bär på delar av Daaks själ, och för att kedja fast Thanatas behövde dessa användas. Danara var chockad över den här informationen: vadå bär på delar av Daak?!
Men för att det ska fungera måste Eroica först botas. En besvärjelse finns i biblioteket i dödsriket, och den måste gruppen få tag på. När de väl fått boken kan Senira utföra besvärjelsen. Sen måste de till Arvons hammares högkvarter i närheten av Khirats svarta skog, där Commersium Lamia planerar att utföra sin rit. Men det kommer att vara farligt.